Vad är en samfällighet och en samfällighetsförening?

En samfällighet består av mark, anläggningar och rättigheter som gemensamt ägs av flera fastigheter. Det innebär att ansvaret för skötseln av samfälligheten tillfaller samtliga delägare, i egenskap av förvaltare.

 
Samfällighetsföreningen är en förutsättning för en effektiv och rättssäker skötsel av gemensamma anläggningar. En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med godkända stadgar, där varje delägare har rätt att påverka. Verksamheten styrs av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. De beslut som fattas på föreningens möten gäller även om alla inte är överens. Beslut som tas kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Delägarna kan därför med god rättssäkerhet gemensamt fatta beslut gällande drifts- och underhållskostnader.

En samfällighetsförening syftar till att på ett bra sätt organisera förvaltningen av samfälligheten. De fastigheter som har en andel i samfälligheten blir per automatik medlemmar i föreningen, då fastigheterna gemensamt äger ansvaret för skötseln. Vad samfällighetsföreningen förvaltar framgår av föreningens stadgar som normalt hänvisar till anläggningsbeslut som lantmäteri-myndigheten fattat.
 
Backa Säteri samfällighetsförening är en juridisk person och är registrerad hos Lantmäteri-myndigheten.

Vår samfällighetsförening

Backa Säteri är en samfällighetsförening. Det innebär att vi fastighetsägare tillsammans äger de gemensamma anläggningar föreningen förfogar över. Förutom att det skapar ett mervärde för de boende så innebär det även ett ansvar.

Fastighetsägare

Vi som bor i Backa Säteri, förutom de som bor i HSB fastigheterna, äger våra egna fastigheter. Vi är alla medlemmar i vår förening.

Gemensamhetsanläggningar

Områdets anläggningar, till exempel parkeringsytor, lekplatser och så vidare ägs gemensamt av oss som bor i området.

Föreningsstämman

Vår förening vilar på demokratiska grunder. Samtliga medlemmar har rösträtt och kan påverka hur vår förening sköts.

Styrelsen

Föreningens styrelse har endast ett uppdrag - att förvalta föreningens tillgångar i enlighet med stadgar samt medlemmarnas önskemål.

Lite historiskt om Backa Säteri

Backa säteri har enligt de historiska förteckningar som finns anor från 1500-talet, då ägorna benämndes Backa Oluf i jorda böckerna, men först 1737 erhöll gården så kallad sätesfrihet. Det innebar att gården blev skattebefriad, eftersom den ägdes av en adelsman. Efter att varit i familjens ägo i närmare hundra år sålde familjen Häger år 1760 säteriet till skotten James Moore, där även gästgivaregården Lahall ingick. Moore var en affärsman och ägde affärsförbindelser med Ostindiska Companiet i Göteborg.
 
Vid ett tillfälle lånade Moore pengar av Jonas Malm Eriksson med Backa Säteri som säkerhet. Eriksson tros ha varit direktör vid Ostindiska Companiet, men det står inte helt klart, även om han omnämns som sådan i kompaniets förteckning. År 1764 sålde Moore egendomen till Eriksson för 24000 daler silvermynt, ca 1350000 kr i dagens penningvärde (2016). Genom kungligt brev den 7 augusti 1764 erhöll Eriksson sätesfrihet för egendomen och den 5 maj 1766 erhöll Eriksson, hustrun och arvingarna laga fast (äganderätt) för Backa Säteri. Huvudbyggnaden på Backa Säteri uppfördes av Eriksson. När Jonas Malm Eriksson dog år 1775 stannade hans fru Christina kvar på Säteriet. Christina dog 1803 på gården som drevs av sonen Svante. Under början av 1800-talet missköttes gården, men när den togs över av dotter dottern Johanna, troligtvis genom arv, tillsammans med maken Magnus Wieslander rustades gården upp.
I mitten av 1800-talet blomstrade Backa Säteri och 1875 byggde man ett litet mejeri, en byggnad som står kvar än idag bredvid huvudbyggnaden. Flera av de gamla byggnaderna sköts numera av Nödinge Sockens Hembygdsförening. Backa Säteri var under århundraden en av traktens mest inflytelserika gårdar.